Bilder från Kenya

Tänkte ge en kortare sammanfattning av min tid i Kenya…

Den första veckan gick till att acklimatisera sig. Kroppen måste få en chans att anpassa sig till den höga höjden. Vi var på läger i Iten som ligger 2 380 m.ö.h. och jag kan säga er att pulsen steg bara vi traskade upp för en backe de första dagarna. Med andra ord var det tungt att springa till en börja, men det blev lättare med tiden. Att det var tungt att springa en vanlig distansrunda berodde dels på höjden men också på den kuperade terrängen. Ibland var jag mycket irriterad på backarna…de var inga 200m backar utan kilometerlånga backar…så segt…grrrr! Här fick jag verkligen ta tillfället i akt att träna upp huvudet. Det var bara att tänka positivt – backar gör mig stark- och sen borra in huvudet och köra.

Veckan efter nyår kom jag upp i 60 km, veckan efter det blev i 85 km och jag avslutade lägret med att springa 100km. Det är det mesta jag har sprungit sedan skadan. Jag är mycket nöjd med hur lägret avslutades, inte bara p.g.a. kilometrarna utan att mina intervallpass gick som allra bäst sista veckan.

När jag kom hem förra veckan blev det lite lugnare, vilket innebar färre träningspass och mindre mängd. Min kropp behövde det, för det första tränade jag riktigt bra i Kenya och kroppen blir sliten efter resan och mer mottaglig för infektioner.

Dagen efter jag kom hem körde jag ett skivstångspass och jag kände mig riktigt stark. Jag passade på att persa i djupa knäböj…men jag vågar knappt skriva hur “mycket” jag tog…det blev 52,5 kg med stången framför kroppen. Det är inte mycket, men för 2 år sedan kunde jag knappt klara 30kg så för mig är det ett bevis på att det händer saker. Det känns faktiskt som jag fått lite styrka i benen, kanske beror det på alla backar i Kenya- det som inte skadar det härdar :)
Resten av veckan blev distans och jag var så nyfiken på om jag skulle känna av höghöjdseffekten?
Jag tror minsann jag fått effekt,  framförallt känns benen väldigt lätta. Jag testade att trycka i uppförsbackarna och jag “flög” upp utan att bli alltför trött i benen. Härligt!

Det känns skönt att vara hemma igen. Ni vet hur det är, sin egna säng, laga egen mat och sin egna lägenhet, men jag skulle lätt åka tillbaka om jag fick möjligheten. Det är perfekt för träningen. Jag får fokusera på träningen och kroppen blir stark både fysiskt och mentalt. Inte tala om miljön, bra väder och fina vägar (trots backarna). Jaja…nu är det bara att blicka framåt och ta med den positiva känslan efter Kenya i kommande träning. Jag har verkligen fått med mig mycket energi hem och den ska jag spendera på rätt saker:)

Jag ville gärna dela med mig av Kenya och det gör jag gärna med ord men också med bilder. Hoppas ni fått en liten uppfattning av hur det har varit.

2 Comments

  1. u rock! ;)

    Reply

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>